Plast: Vad vet du om plasterna i din vardag?

I vår moderna värld är plast en allmänt förekommande och oumbärlig del av vår vardag. Men hur mycket vet vi egentligen om de vanliga plaster som omger oss? Denna artikel ger en djupdykning i plastens värld och fungerar som en guide för att öka vår förståelse för de olika plasttyperna vi dagligen interagerar med. Genom att utforska egenskaper, användningsområden och återvinningspotential hos dessa plaster, kommer du att få insikt i dess påverkan på vår miljö och hälsa. Så låt oss ta en närmare titt på de vanligaste plasterna som skapar den moderna värld vi lever i.

Hur många plaster kommer du i kontakt med under en dag?

Slut dina ögon och låt tanken föra dig till morgonen när klockan ringer… Fokusera på ljudet av väckarklockan och föreställ dig dess plastskal som trycks ner för att stänga av den eller värmen från det plastiga höljet på ditt mobilbatteri när du tar ur den från i laddaren… Fokusera på känslan av din tröja som du tar på dig, med varje glidande rörelse som möter det mjuka materialet… Se dig själv ta upp tandborsten och lägga tandkräm på de mjuka plastborstarna för att sedan föra din hårborste genom håret och känner det glatta plasthandtaget mellan dina fingrar… Se ditt barn dricka ur en färgglad plastmugg samtidigt som du rör om i gröten med ett plastredskap i teflonkastrullen…

När ytterdörren stängs på morgonen, hur många plastföremål har du kommit i kontakt med under morgonen, från tandborsten i din mun till muggen som ditt barn drack ur? Det är lätt att glömma bort hur mycket plast vi använder i vår vardag. Genom att vara medvetna om vår plastkonsumtion kan vi ta steg mot att minska vårt beroende av plast och hitta mer hållbara alternativ, ett steg i taget.

Men vilka plaster kan vara helt okej att ha i hemmet och nära kroppen och vilka är bra att i första hand försöka byta ut? Det ska vi kika närmare på i denna artikel där vi listar de vanligaste plasterna i din vardag, deras egenskaper och vad de kan ha för effekter på din hälsa på lång sikt. Men först behöver vi besvara frågan; Vad är egentligen plast?

Vad är plast?

Plast är ett syntetiskt material som vanligtvis tillverkas från råolja eller naturgas. Plast är formbart och kan användas för tillverkning av olika produkter och förpackningar, inklusive livsmedelsförpackningar, leksaker, kläder, elektronik och hushållsartiklar. Det har ersatt traditionella material på många områden på grund av dess flexibilitet, hållbarhet och låga kostnad. Eftersom plast till exempel inte rostar upplevs det långlivat och hållbart men det är långt ifrån hållbart ur miljösynpunkt. Plast påverkar miljön negativt, eftersom det inte bryts långsamt och kan hamna i både hav eller på land. Det är därför viktigt att vi minskar vår plastkonsumtion, återvinner korrekt och söker mer hållbara alternativ.

Plastens historia

Plastens historia börjar på 1800-talet, då kemister märkte att vissa kemikalier kunde omvandlas till solida former genom en kemisk reaktion. Den första plasten som kommersiellt tillverkades var celluloid, en plast som uppfanns på 1860-talet som användes för att göra biljardbollar och smycken.

Det var inte förrän i början av 1900-talet som plast i massproduktion verkligen kom igång. 1907 uppfanns bakelit, en plast som var mycket hård och användes för att tillverka allt från telefoner och radioapparater till knappar och handtag. Plaster som PVC och polyeten uppfanns senare på 1900-talet och revolutionerade förpackningsindustrin.

Plastens popularitet fortsatte att öka genom åren eftersom det var ett prisvärt, formbart material som kunde användas för att tillverka många olika objekt. 1950-talet var en särskilt viktig tid för plastindustrin, då nya teknologier och tillverkningsmetoder ledde till ännu fler användningsområden. Under 1900-talets slut och början av 2000-talet ökade plastanvändningen dramatiskt, särskilt av engångsplast som plastpåsar, engångsförpackningar och vattenflaskor.

Tillverkning av plast

Plast tillverkas av olika material, såsom, råolja, kol, gas, mineraler och växter. Generellt är nog den mest välkända källan för att tillverka plast användningen av råolja, vilket också är en stor anledning till att världen behöver ställa om plasttillverkning och engångs- eller slit-och-släng användningen av plast.

Vid tillverkning av plaster sätts många små molekyler samman, så kallade monomerer, till långa kedjor och bildar polymerer. En lång kedja av styrenmolekyler bildar till exempel polystyren. Plasten i sig är inte farlig, men däremot kan det finnas små restmonomerer som inte har bildat kedjor och som kan frigöra sig från plasten. Vid tillverkning av olika plaster tillsätts även kemikalier för att skapa olika kemiska reaktioner som ger plasterna dess olika karaktär.

Läs mer om Polyamid: En giftig tråd i trosan

Ett försök att bromsa användningen av plast

Plastanvändningen har lett till stora miljöproblem eftersom plast inte bryts ner i naturen utan kan hamna i hav och på land och skada djur- och växtlivet. Plasten i våra hav är en global miljöutmaning. Idag beräknas det finnas miljontals ton plast i våra hav, vilket påverkar både marint liv och ekosystem.

Därför har det varit ett ökat intresse för att minska vår plastkonsumtion och hitta mer hållbara alternativ. Forskning pågår också för att ta fram biologiskt nedbrytbara plastalternativ. I framtiden kan det vara möjligt att använda plast på ett mer hållbart sätt, men det kräver medvetenhet och engagemang från både industrin och konsumenterna.

Försök att bromsa användningen av plast har blivit alltmer framträdande med insikten om plastens negativa miljöpåverkan. Här är några åtgärder som vidtagits för att minska plastkonsumtionen:

01
Förbud mot engångsplast

Många länder har infört eller överväger förbud mot engångsplastprodukter som plastpåsar, sugrör och engångsbestick. Detta syftar till att minska mängden plastavfall som hamnar i naturen.

02
Återanvändbara alternativ

Flera initiativ har uppstått för att främja användningen av återanvändbara alternativ till engångsplast. Det kan vara genom att erbjuda rabatter för att använda egna tygkassar eller genom att erbjuda påfyllningsstationer för rengöringsprodukter och hygienartiklar.

03
Ökat fokus på återvinning

Utbildning och medvetandegörande kring plaståtervinning har ökat. Många länder och samhällen arbetar för att förbättra återvinningssystemen och utveckla infrastruktur för att hantera plastavfall mer effektivt.

04
Utveckling av biologiskt nedbrytbara plaster

Forskning och utveckling av biologiskt nedbrytbara plaster pågår för att erbjuda miljövänliga alternativ till konventionell plast. Dessa plaster bryts ned naturligt i miljön och minskar därmed de långvariga miljöpåverkan från plastavfall.

Dessa åtgärder kräver ett samarbete mellan regeringar, tillverkare, konsumenter och organisationer för att uppnå en verklig förändring i användningen av plast. Att minska plastkonsumtionen och främja mer hållbara alternativ är avgörande för att skydda miljön och bevara våra ekosystem på lång sikt

Läs mer om Mikroplaster: Ett kreditkort till dessert? Vi äter mer plast än vi tror

Plastklassning

Plastklassning eller märkning av plast är en metod som används för att underlätta sortering och återvinning av plast vid återvinningscentraler runt om i världen. En av de mest kända systemen för plastklassning är den märkningskod som utvecklades av den amerikanska organisationen Society of the Plastics Industry år 1988.

Märkning med siffror mellan 1 till 7

I det officiella internationella märkningssystemet för plaster, kallat Resin Identification Code (RIC) eller Plastic Identification Code (PIC), är koden begränsad till siffrorna 1-7. Genom denna kod kan olika plasttyper identifieras där nummer 1 till 6 identifierar de vanligaste plasterna och nummer 7 står för de övriga plasterna.

Symbol för återvinning

Symbolen för återvinning, en triangel av pilar, används för att tydligt visa att det är en återvinningsbar produkt. Systemet gör att man snabbt kan identifiera vilken typ av plast en produkt är gjord av för att kunna återvinna den på rätt sätt. Siffran som identifierar vilket typ av plast det är finns representerad inuti triangeln av pilar.

Produkt av återvunnen plast

Vanligtvis åtföljs symbolen av en förkortning i textform som indikerar vilken specifik plasttyp det rör sig om. Om materialet är återvunnet används bokstaven ”R” framför förkortningen, men samma siffra behålls för att identifiera plasttypen.

Plastklassningskoderna har sedan utvidgats och implementerats av flera internationella parter för att skapa en gemensam lista över återvinningsbara material av olika slag. Detta har underlättat sortering och återvinning av plast runt om i världen.

Plasttyper och märkning

I systemet för plastklassning ingår dessa plasttyper samt dess egenskaper:

#1 Polyetylentereftalat (PET) – Stark och slittålig plast som används i återvinningsbara plastflaskor, kläder och förpackningar för livsmedel.

#2 Polyeten hög densitet (PE-HD) – Används i förpackningar för livsmedel, plastpåsar och plastflaskor. Hög densitet polyeten (HDPE) kan också förekomma som beteckning och är vanligt förekommande i förpackningar för flytande produkter, denna plast är kraftigare och tätare än vanlig polyeten.

#3 Polyvinylklorid (PVC) – Används i rörledningar, kabelisolering och byggmaterial.

#4 Polyeten låg densitet (PE-LD) – Även kallad Låg densitet polyeten (LDPE), används i förpackningar för livsmedel, plastleksaker och vissa plastpåsar. Se #2, men av mjukare art.

#5 Polypropen (PP) – Används i förpackningar för livsmedel, engångsartiklar och leksaker. Används främst i förpackningar som ska tåla uppvärmning, till exempel för färdigmat som värms i mikrovågsugnen.

#6 Polystyren (PS) – Används i livsmedelsförpackningar, engångsartiklar och isolering.

#7 Övriga plaster (inklusive acrylonitril-butadien-styren (ABS), polykarbonat (PC), polyamid (PA), polymetylmetakrylat (PMMA), Polyvinylidenklorid (PVDC) och polyuretan (PUR).

Polykarbonat (PC) används i plastglas, babyflaskor och elektronik. Polyvinylidenklorid (PVDC) finner du i förpackningar för livsmedel, plastfilmer och skyddsbeläggningar och Acrylonitril-butadien-styren (ABS) används till exempel i elektronik, telefonhöljen och LEGO-klossar. Dessa är bara några exempel på plaster och det finns många fler plastsorter som används i olika produkter.

Bäst och sämst val av plaster: Konsekvenserna för din hälsa

Det finns en rad olika plasttyper som används i vår vardag, och de skiljer sig åt både i sina egenskaper och användningsområden. Men, hur mycket vet vi egentligen om de vanliga plaster som omger oss? När det gäller vilka typer av plast som är minst skadliga för människan är det viktigt att titta på hur de påverkar vår hälsa både vid produktion, användning och återvinning. Här ska vi fokusera på de hälsovådliga effekter som vanliga plaster i vår omgivning kan ha samt vilka plaster som är bäst och sämst att välja. Vi kommer att titta närmare på bland annat polyamid, polypropen och PVC-plast samt BPA, ett kemikalie som är vanligt förekommande i vanliga hushållsplaster.

Polyeten (PE) och polypropen (PP)

Polyeten (PE) och polypropen (PP) anses oftast vara de minst skadliga plasterna. De är relativt stabila och läcker inte så mycket farliga kemikalier. De används till exempel i förpackningar för livsmedel och drycker samt i plastmöbler och leksaker.

Polypropen (PP) är en typ av plast som tål högre temperaturer jämfört med andra plaster. Det rekommenderas dock att undvika att hetta upp polypropen till mycket höga temperaturer då detta kan resultera i frisättning av potentiellt skadliga ämnen och även göra att materialet förlorar sina ursprungliga egenskaper.

Det anses generellt sett säkert att använda polypropen för vardagliga ändamål, som matförpackningar och hushållsartiklar, så länge det inte utsätts för extrema temperaturer. Trots att polypropen anses vara en av de säkraste plasterna har studier visat att nappflaskor av polypropylen kan läcka kemikalier.

Polyetylentereftalat (PET)

Polyetylentereftalat (PET) är en plast som används mycket inom förpackningsindustrin. Det är den plasten som används för exempelvis plastflaskor och kläder. PET anses vara relativt säkert ur hälsosynpunkt, men det kan finnas risker vid återvinning. Vid återvinning av PET kan det bildas klorparaffiner, som är kända hälsofarliga ämnen. Studier har visat att hormonstörande ämnen kan läcka ut, speciellt ur varma PET-flaskor. Mängderna är mycket små, men glasflaska är ett bättre val.

Polyvinylklorid (PVC)

Polyvinylklorid (PVC) är en typ av plast som kan vara skadlig för människan. Produktion av PVC kräver störst mängd farliga kemikalier, som till exempel ftalater och klorparaffiner. Dessa ämnen kan läcka ut från plasten och spridas i vår omgivning. Vinylklorid, som PVC är baserad på, är cancerframkallande. Ftalater används för att göra plasten mer flexibel, men vissa ftalater är extra farliga och kan vara hormonstörande och påverka reproduktionssystemet. Att undvika plastprodukter som innehåller PVC kan vara ett sätt att minska exponeringen för dessa skadliga ämnen eller att åtminstone välja sådana som är ftalatfria.

Polystyren (PS)

Polystyren (PS) är en annan typ av plast som kan vara skadlig för människan. Plasten används för exempelvis livsmedelsförpackningar och engångsartiklar som muggar och tallrikar samt leksaker och byggmaterial som isolering och golvplattor. Vid tillverkningen av PS frigörs så kallade styrenmonomerer som kan vara skadliga om man utsätts för dem i höga halter. Styren kan påverka nervsystemet och har visats ge upphov till bland annat trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Cellplast, som också är tillverkad av polystyren, kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel och misstänks vara hormonstörande.

Polyetenakryl (PE/A)

Polyetenakryl (PE/A) är en typ av plast som vanligtvis har beteckningen #7 (övriga plaster). Denna plast kan potentiellt ha skadliga hälsoeffekter då den kan innehålla bisfenol A (BPA), ett hormonstörande ämne. BPA kan läcka ut ur plasten och har kopplats till negativa effekter på hormonbalansen och reproduktionssystemet. Det rekommenderas att undvika användning av polyetenakrylplast i matnära tillämpningar.

Polykarbonat (PC)

Polykarbonat (PC) är en stark och genomskinlig plast som används för till exempel plastglas och babyflaskor. PC kan innehålla bisfenol A (BPA) som är en skadlig kemikalie. BPA kan läcka ut från plasten och påverka hormonsystemet, särskilt hos barn och foster. Vissa studier har även kopplat BPA till förhöjd risk för bland annat cancer och neurologiska störningar.

Polyureten (PUR)

PUR ingår i #7 gruppen av plaster används bland annat i regnjackor och i tätskiktet till tygblöjor. Den kan både tillverkas av giftigadiisocyanater eller ej, men det går tyvärr inte att veta om plasten är okej eller inte. Den är ändå ett bättre val än den giftiga PVC-plasten eller Gore-Tex i val av regnjackor och andra vattenavstötande kläder.

Bisfenoler

BPA (bisfenol A) är ett kemiskt ämne som används vid tillverkningen av vissa plaster, inklusive polykarbonat. Studier har kopplat BPA till hälsoproblem som hormonella obalanser och fertilitetsproblem. För att minimera risken, är det bäst att välja plaster som är BPA-fria.

Sedan 2011 är bisfenol A förbjudet i nappflaskor men ej vid användning i andra matnära tillämpningar. Istället används bisfenol F som det har saknats tillräcklig forskning på. Men en studie från 2021 vid Uppsala Universitet visar att bisfenol F kan framkalla förändringar i en gen som är viktig för neurologisk utveckling och att barn till kvinnor som varit utsatt för bisfenol F har lägre IQ i jämförelse med andra barn när de når 7 års ålder. Undvik om möjligt. Bisfenolen S (BPS) är en bisfenol som också ofta används i förpackningar för att ersätta BPA även om den kan vara lika skadlig.

Läs mer om Den dolda faran i våra plastprodukter: BPA och dess hälsokonsekvenser

Sammanfattning av vilka plaster som anses säkra och vilka du bör undvika

Här är en guide för att hjälpa dig att välja rätt plaster och undvika de som kan vara hälsofarliga. Se till att i första hand undvika de plaster som har siffran 3,6 eller 7 framför sig, även om inte alla plaster som ingår i grupp #7 är lika dåliga. Spana istället efter plast som är märkt med siffran 5 som anses vara den säkraste plasten idag även om studier har visat att nappflaskor av polypropylen kan läcka kemikalier.

Bättre plaster

#1 Polyeten tereftalat (PET): Låg risk, men ska ej hettas upp.

#2 Hög densitet polyeten (HD-PE): Inga kända risker, men ska ej hettas upp.

#4 Låg densitet Polyeten (LD-PE): Inga kända risker, men ska ej hettas upp.

#5 Polypropen (PP): Inga kända risker. Undvik hög upphettning.

Plaster att undvika

#3 Polyvinylklorid (PVC): PVC innehåller ftalater som är mjukgörande medel och kan vara hormonstörande och ha negativa hälsoeffekter. Kräver störst mängd farliga kemikalier vid tillverkning. Undvik om möjligt.

#6 Polystyren (PS): Cellplast, som också är tillverkad av polystyren, kan innehålla bromerade flamskyddsmedel som kan ge påverkan på nervsystemet och ge upphov till bland annat trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Misstänks även vara hormonstörande. Undvik om möjligt.

#7 Övriga plaster: Grupp 7 inkluderar olika typer av plaster som polyamid, ABS och polykarbonat. Många av dessa plaster kan vara osäkra, till exempel polykarbonat som innehåller bisfenol A, ett hormonpåverkande ämne.

Att välja plast

Forskning pågår kontinuerligt för att bättre förstå riskerna med olika plasttyper och för att utveckla säkrare alternativ. Som konsument kan vi själva bidra till att minska vår egen exponering genom att välja plastprodukter med omsorg och vara medvetna om riskerna samt se till att återvinna plasten på rätt sätt.

Det är viktigt att vara medveten om vilken plast vi använder i vår vardag och omgivning. Att välja plastprodukter utan PVC, PET, PS och PC kan vara ett sätt att minska risken för exponering för skadliga ämnen. Det är också viktigt att återvinna plasten på rätt sätt för att minska belastningen på miljön och för att undvika att skadliga ämnen sprids.

Viktigt att notera är att valet av plast beror på användningsområdet och det är viktigt att läsa och förstå materialdeklarationen på produkter för att fatta informerade beslut när det gäller att undvika plastprodukter som kan vara hälsofarliga.

Sammanfattning

Plast är huvudsakligen tillverkad av kemikalier som utvinns från fossila bränslen, vilket har en negativ inverkan på miljön både under tillverkningsprocessen och när det gäller återvinning på grund av dess långa nedbrytningstid. Forskning pågår kontinuerligt för att utveckla bättre och mer hållbara alternativ, till exempel nedbrytbar plast, för att minska den negativa påverkan på miljön.

För att minimera exponeringen för potentiellt skadliga plaster bör du i första hand undvika plaster med siffrorna 3, 6 eller 7 som prefix. Även om inte alla plaster i grupp 7 är lika dåliga, är det bäst att vara försiktig med dem. Istället bör du leta efter plast som är märkt med siffran 5, eftersom den anses vara den säkraste plasten idag. Generellt anses plast med märkning av nummer 1 och 2 också vara betydligt bättre alternativ.

Det bör dock noteras att studier har visat att även dessa plaster som anses bra har läckt kemikalier, speciellt vid uppvärmning. För att undvika att utsättas för onödiga hälsorisker kan du minimera användandet av plaster i din närmiljö, som i val av kläder och hushållsartiklar och istället satsa på hållbara material, både för dig och för planeten.