Spolmask: Smittvägar, symtom, förebyggande åtgärder och behandling

Spolmask är en parasitinfektion i tarmen som över tid kan skapa allvarliga hälsoproblem. Masken finns på alla kontinenter men är som vanligast där hygienstandarden är lägre. Den kan vara svår att upptäcka då symtom som illamående, diarré och magont liknar många andra mag-tarmsjukdomar. 

VAD ÄR SPOLMASK?

Spolmasken (Ascaris lumbricoides) är en rundmask som främst infekterar tunntarmen. Masken livnär sig på födan du äter och sprids via ägg som utsöndras med avföringen. Livscykeln för en spolmask börjar när en person sväljer ner dess ägg, som vanligtvis finns i förorenad mat eller vatten. Äggen kläcks i tarmen, och de nykläckta larverna tränger igenom tarmväggen och förs in i blodomloppet. De transporteras genom blodet till lungorna, där de bryter igenom lungvävnaden och tar sig in i luftvägarna. Från luftvägarna tar sig larverna sedan vidare till halsen och sväljs ner för att till sist nå tarmen igen. Väl tillbaka i tarmen utvecklas larverna till fullvuxna maskar.

Inuti människans tarm fäster spolmasken vid tarmväggen med hjälp av sin mun. Den livnär sig på näringen i tarmen som kommer via födan som värden äter. Maskarna kan bli upp till 30 centimeter långa och kan producera tusentals ägg dagligen. En fullvuxen spolmask kan leva i tarmen i cirka ett till två år.

HUR SMITTAR SPOLMASK?

De vanligaste källorna till att bli smittad av spolmask är genom att äta otillräckligt sköljda grönsaker eller frukt eller dricka vatten som är förorenat med parasitens ägg. Många av de frukter och grönsaker vi köper i butikerna idag är importerade från andra delar av världen där reningssystemen kan vara bristfälliga och där gödsling från djur kan öka risken för smitta. Äggen kan också spridas genom jord och sand som är infekterade med spolmaskägg. Smitta kan således även överföras genom att hantera jord utan handskar.

SYMTOM PÅ SPOLMASK

Det tar upp till åtta veckor, från det att du har fått i dig spolmaskens ägg tills dess att en vuxen spolmask har utvecklats i tarmen. De vanligaste tecknen på en spolmaskinfektion inkluderar:

• Magont
• Illamående
• Diarré
• Kräkningar
• Viktminskning
• Trötthet

Viktminskning kan ha sin grund i flera faktorer. När en person är infekterad absorberar spolmasken näringsämnen från tarmen vilket kan leda till ett otillräcklig näringsupptagning och på så sätt leda till viktminskning. Parasiten konkurrerar också med värden om näringsämnen och kan påverka kroppens förmåga att ta upp och använda matens näringsämnen effektivt.
Samtidigt kan spolmaskinfektionen orsaka inflammation i tarmen och störa tarmens normala funktion och näringsupptag. Det kan både påverka aptiten och göra att den drabbade upplever aptitlöshet eller känner sig mätt snabbare, vilket kan leda till viktnedgång.

Trötthet kan också vara en följd av spolmaskinfektion. Den drabbade individen kan uppleva en allmän känsla av utmattning och minskad energinivå på grund av kroppens immunreaktion mot parasiten. Immunsystemet arbetar hårt för att bekämpa infektionen, vilket kan resultera i ökad trötthet. Dessutom stjäl parasiten näringsämnen från kroppen, vilket ytterligare kan bidra till energibrist och trötthet.

Allvarligare tillstånd vid spolmaskinfektion

I allvarligare fall kan parasiten leda till obstruktion av tarmen. Det innebär att spolmasken, i sällsynta fall, kan tränga in i tarmväggen och orsaka blockering eller inklämning av tarmen. Om obstruktionen blir allvarlig och inte behandlas i tid kan det leda till nekros i tarmväggen, det vill säga vävnadsdöd. Även perforation kan uppstå, vilket betyder att ett hål eller en bristning uppstår i tarmväggen. Det kan leda till att innehållet i tarmen läcker ut i bukhålan, vilket kan vara ett mycket allvarligt tillstånd. I sällsynta fall kan spolmasklarverna ta sig vidare till andra organ, som levern eller lungorna, vilket kan leda till komplikationer som leverabscesser, lunginflammation eller hosta, men det hör till ovanligheterna.

Läs mer om Kli i rumpan? Så gör du om springmask kommer på besök

DIAGNOS AV SPOLMASK

Diagnos görs vanligen via laboratorietester. Det finns olika metoder som kan användas för att påvisa förekomsten av spolmaskägg eller larver i kroppen.

Avföring under mikroskop

En vanlig metod är att undersöka avföringsprov under mikroskop. Genom att leta efter maskägg i avföringen kan man fastställa infektionen. Det är viktigt att samla in flera avföringsprover över en period eftersom äggen inte alltid utsöndras kontinuerligt. Därför kan det vara nödvändigt att upprepa testet några gånger för att få ett pålitligt resultat.

Blodprov

I vissa fall kan man använda andra tester för att ställa diagnos. Blodprov kan tas för att leta efter antikroppar mot spolmask eller för att mäta nivån av eosinofiler, en typ av vita blodkroppar som kan öka vid parasitinfektioner.

Bild, ultraljud och röntgen

Andra metoder, som bildundersökningar med ultraljud eller röntgen, kan användas om man misstänker att spolmasken har migrerat till andra organ.

Svårigheter med att ställa diagnos

Spolmaskinfektioner kan vara svåra att diagnostisera eftersom symtomen kan variera mycket och likna andra mag-tarmsjukdomar. Det är inte alltid självklart att parasiten kan påvisas i förorenad mat eller dryck. Att endast utföra ett avföringsprov är inte tillförlitligt eftersom äggen inte utsöndras kontinuerligt och testerna för detektering kan vara kostsamma och inte alltid tillgängliga.

MEDICINSK BEHANDLING

Konventionell behandling av spolmaskinfektioner innefattar vanligen läkemedelsbehandling med Mebendazol. Läkemedlet fungerar genom att hämma parasitens förmåga att absorbera glukos, vilket är en viktig näringskälla för parasiten. Detta leder till att parasiten inte kan överleva och föröka sig, vilket slutligen leder till att den dör. Andra alternativ är Ivermectin eller Pyrantelembonat.

NATURLIG BEHANDLING

Det finns många olika naturliga metoder som används världen över för att bekämpa parasiter. Det är alltid bra att konsultera en expert inom området för att få hjälp med behandling. Några exempel på örter och andra naturliga preparat inkluderar:

Kvassia: En växt vars bark har använts i traditionell medicin för att behandla parasitinfektioner. Studier visar att det kan ha antimikrobiella egenskaper.

Oreganoolja: Vild oreganoolja har antibakteriella, antifungala och antimikrobiella egenskaper, vilket kan vara till nytta vid bekämpning av parasiter.

Neem: Har traditionellt använts i Indien som ett naturligt botemedel för olika hälsoproblem, inklusive tarmparasiter som spolmask. Det innehåller föreningar som har antiparasitära egenskaper och kan hjälpa till att eliminera tarmparasiter.

Svart valnöt: Svart valnöt i tinktur eller kapsel har antiparasitära egenskaper.

Vitlök: Har antimikrobiella och immunstärkande egenskaper och kan hjälpa till att motverka parasitinfektioner.

FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER MOT SPOLMASK

För att förebygga spolmaskinfektion är god hygien avgörande. Här är några viktiga åtgärder:

• Tvätta händerna ordentligt med tvål och vatten, särskilt efter toalettbesök och före måltider.
• Undvik orent vatten och koka ditt dricksvatten vid minsta osäkerhet.
• Skölj frukt och grönsaker noggrant innan du äter dem.
• Undvik att gå barfota på mark där avföring kan finnas.
• Tvätta händer noggrant efter att du har hanterat jord.
• Håll dina husdjur avmaskade regelbundet för att minska riskem för spridning.

SAMMANFATTNING

Spolmask är en vanlig tarmparasit som sprids genom intag av ägg från förorenad mat, vatten eller jord. Vid infektion finns läkemedel för behandling. Det går också bra att motverka en infektion genom naturläkemedel som svart valnöt, oreganoolja och vitlök. För att undvika att smittas av spolmasken är det viktigt att följa god hygien. Det inkluderar att tvätta händerna noggrant med tvål och vatten efter hantering av jord, före matlagning och före måltider. Det är också viktigt att se till att grönsaker och frukt sköljs ordentligt innan de konsumeras. Att undvika att dricka vatten från tvivelaktiga kranar är också given grundregel.