Mykoplasma: Manipulativ bakterie som kan undgå immunförsvaret

Mykoplasma drabbar många människor varje år och är en bakterie som ofta visar sig som en vanlig luftvägsinfektion. Men vad kanske inte alla vet är att denna bakterie också kan vara relaterad till borrelia, en sjukdom som överförs genom fästingbett och att även mykoplasma kan gömma sig i kroppen under lång tid trots antibiotika. Varför det är så kan vara avgörande för att förstå och hantera dessa infektioner på ett effektivt sätt.

MYKOPLASMA – EN MÄSTARE TILL MANIPULATÖR

Mykoplasma är en typ av bakterie som kan orsaka olika infektioner i luftvägarna, som halsen, bronkerna och lungorna. Bakterien sprids från människa till människa och är en av de minsta mikroorganismerna som kan infektera människor. Eftersom den saknar en cellvägg kan den ändra sin form och ta sig till delar av kroppen där andra mikrober inte kan komma åt. Som den minsta av alla bakterier kan mykoplasma rymma ca 4 000 bakterier inuti en enda röd blodcell i din kropp. Det kan jämföras med de ca 10-15 genomsnittligt stora bakterier som vanligen får plats i samma cell.

Koppling till Lyme disease, borrelia, kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi

Mykoplasma kan spela en avgörande roll i många kroniska sjukdomar, men trots det har de flesta människor, inklusive de flesta läkare, begränsad kunskap om detta. Flera mykoplasma-arter har kopplats till många kroniska degenerativa sjukdomar som MS och Alzheimers sjukdom, enligt publikationer som International Reviews of Immunology och British Journal of Medical Practitioners.

Om du har Lyme disease, fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom, autoimmun sjukdom eller någon annan kronisk sjukdom, är mykoplasma en mikrob som du bör vara medveten om. .Lyme disease översätts på svenska till borrelia men är egentligen en paraplysjukdom som kan innefatta såväl borrelia, bartonella, babesis och mykoplasma.

Läs mer om Borrelia: ME, yrsel och reumatism kan vara obehandlad borrelia

VAD ÄR MYKOPLASMA?

Mykoplasma är en parasit, vilket innebär att den inte kan överleva utan en värd. Till skillnad från andra bakterier har mykoplasma ingen skyddande cellvägg, vilket ger den en intressant överlevnadsstrategi: den kan ändra form och passa in i områden där andra bakterier inte kan komma åt. Det gör att mykoplasma exempelvis kan tränga sig in i värdceller. Bristen på en cellvägg gör även mykoplasma motståndskraftig mot vissa vanligt föreskrivna typer av antibiotika, som penicilliner, som normalt fungerar genom att förstöra bakteriens cellvägg så att den faller isär när den delar sig.

Över 200 kända typer av mykoplasma (och förmodligen många ännu ej upptäckta) kan infektera djur och växter. Det finns minst 23 olika varianter av mykoplasma som kan infektera människor. Några av dem anses vara ofarliga i en normalflora, men de flesta har potential att orsaka sjukdom.

SPRIDNING AV MYKOPLASMA

Mykoplasma sprids vanligen genom nära fysisk kontakt med en smittad person. Bakterien kan överföras genom hostningar, nysningar eller delade föremål som båda kommer i kontakt med som bestick eller dricksglas. Infektionen är vanligare under vintermånaderna, i likhet med andra bakterier, och drabbar oftast barn och unga vuxna. Bakterien kan också spridas av bitande insekter som fästingar, myggor, loppor och bitande flugor.

HUR AGERAR OCH INFEKTERAR MYKOPLASMA?

01
Överlistar vårt immunsystem

Utöver sin lilla storlek, förmåga att ändra form och snabb förökning är mykoplasma en mästare på att manipulera och överträffa vårt immunsystem. Hälften av bakteriens genetiska sammansättning ägnas uteslutande åt denna expert-uppgift.

02
Orsakar låggradig inflammation

Även om den har begränsad förmåga att direkt skada, kan den använda värdens immunfunktion till sin fördel: Mykoplasma genererar kronisk låggradig inflammation och stjäl viktiga näringsämnen från kroppen.

03
Angriper cellernas energikraftverk

Faktum är att allt som denna smygande mikrob behöver för överlevnad – vitaminer, mineraler, fetter, kolhydrater och aminosyror – måste skrapas ihop från värden då den inte tillverkar något på egen hand. Mitokondrierna, som är våra energikraftverk i cellerna, är primära mål för att hålla mykoplasma bakterien vid liv, vilket förklarar varför trötthet alltid är en faktor vid mykoplasmainfektioner.

04
Infekterar vävnader och organsystem

Mykoplasma infekterar också cellerna i vävnader som bekläder olika områden i kroppen. Vanliga infektionsställen är:

• Bihålor
• Näsgångar
• Lungor
• Tarmens slemhinna
• Könsorgan
• Blåsor i hjärnan
• Ledernas synovialhinna

Bakterien infekterar också vanligtvis både vita blodkroppar, röda blodkroppar och hjärnvävnad. Olika mykoplasma har olika preferenser för vissa vävnader, men alla mykoplasma-arter har förmågan att infektera vilken typ av vävnad som helst och alla organsystem.

Vanlig infektion i lungorna kan sprida sig till hela kroppen

Den vanligaste mykoplasman, Mycoplasma pneumoniae, som många av oss har haft någon gång i livet, siktar in sig på lungvävnad. En initial infektion med denna art orsakar vanligtvis halsont, hosta, feber, huvudvärk, allmän sjukdomskänsla, rinnsnuva – alla vanliga symtom på en vanlig övre luftvägsinfektion helt enkelt. Skillnaden ligger i att infektionen oftast är besvärligare att bli av med.

Många upplever också trötthet och muskelvärk. Symptomen kan alltså likna en vanlig förkylning, men kan vara mer ihållande och komma och gå under en längre period. Majoriteten av oss människor kommer att vara utsatta för någon form av mykoplasma under vår livstid.

Om en persons immunsystem inte är tillräckligt stabilt kan en mykoplasma-infektion utvecklas till bronkit och även en påföljande lunginflammation. Den typ av lunginflammation som orsakas av mykoplasma (ca 20% av alla lunginflammationer) är sällan tillräckligt allvarlig för att leda till sjukhusvård, men den kan bli en seglivad historia och fortsätta i veckor eller till och med månader.

Men när de respiratoriska symtomen väl ger med sig kan det ändå inte vara slutet på historien. Det beror på att efter att mykoplasma har kommit in i kroppen infekterar den också vita blodkroppar. Och när den väl är inne i en vit blodkropp kan den spridas till alla delar av kroppen och infektera vävnader och organ.

IMMUNFÖRSVARETS AVGÖRANDE ROLL MOT MYKOPLASMA

Möjligheten till en omfattande infektion påverkas mycket av funktionen i vårt immunsystem. Om immunförsvaret fungerar optimalt kan bakterien oskadliggöras efter den första infektionen och ingen långvarig skada uppstår. Ungefär 30-70% av människor bär på minst en art av mykoplasma utan att ha symtom. Den blir i princip en del av den normala mikrofloran, vilket är de icke-hotande mikrober som finns på huden, i tarmarna och i våra kroppshåligheter.

Men de flesta mykoplasma-arter är inte en del av den normala mikrofloran, och de väntar bara på möjligheten att slå djupare rot. Om immunförsvaret försvagas av olika anledningar blir en kronisk och systematisk infektion möjlig. Mykoplasma börjar då stjäla viktiga näringsämnen och orsaka en rad symtom som inte är relaterade till den ursprungliga infektionen. Den generella nedbrytningen av vävnader från smygande mikrober som mykoplasma accelererar åldrandet och är förmodligen en primär faktor i många kroniska degenerativa sjukdomar.

MYKOPLASMA I SAMINFEKTION MED BORRELIA

Dolda mikrober är starkare tillsammans än ensamma. Med andra ord kan mykoplasma gömma sig i skuggorna där även en annan dold mikrob (eller mikrober) finns närvarande. Borrelia är ett bra exempel på denna oönskade vänskap. Mykoplasma är nämligen en vanlig sam-infektion i Lyme disease och återfinns i 75% eller fler av fallen av en borreliasjukdom. Den är känd för att bäras och spridas av fästingar, precis som borrelia, men det är också möjligt att mykoplasma redan finns närvarande i kroppen vid ett fästingbett som ger borreliasjukdom.

Immunfunktionsstörningar som orsakas av den nya fästingburna infektionen eller annat möjligt infektionstillstånd gör att mykoplasma kan föröka sig och orsaka symtom i flera organsystem i kroppen. Många av symtomen som uppstår vid borreliasjukdom kan således också orsakas av mykoplasma.

HUR KAN KROPPEN PÅVERKAS AV KRONISK MYKOPLASMA?

En mykoplasmainfektion kan vara lokaliserad till vissa delar av kroppen som lungorna, eller vara mer omfattande och systemisk. Delar av kroppen där symtom kan uppstå inkluderar:

Lederna: Mykoplasma infekterar vanligtvis ledens synovialhinna, som skyddar lederna. 90% av personer med reumatoid artrit testar positivt för mykoplasma i synovialvätskan.

Musklerna: Muskelsmärta från nedbrytning av muskelfibrer är vanligt vid systemisk mykoplasmainfektion.

Hjärtat: Mykoplasma kan leda till inflammation i hjärtat, som endokardit, myokardit och perikardit.

Nerverna: Mykoplasma tar upp fett från myelinskidan som täcker nervvävnad. Föga förvånande har bakterien därför (och andra mikrober, inklusive klamydia och borrelia) kopplats till MS (multipel skleros) och andra neurodegenerativa sjukdomar, inklusive ALS (där Mykoplasma Fermentans är vanligast) och Parkinsons sjukdom.

Neuropatisk smärta som bränning och stickningar i händer och fötter kan också uppstå. Inflammation i hjärnan, som bidrar till sömnlöshet, hjärndimma, depression och ångest, är dessutom vanligt vid systemisk mykoplasmainfektion.

Immunsystemet: Mykoplasma är en stark kandidat för att förklara autoimmunitet då bakterien stimulerar självförstörelse hos värden och kan leva inuti celler samtidigt som den stänger av immunsystemets förmåga att känna igen cellen som avvikande.

Lungorna: I lungorna skapas symtom som halsont, hosta, feber, huvudvärk, trötthet, rinnande näsa, andningspåverkan, bronkit och lunginflammation.

Mag-tarmkanalen: Tarm-mykoplasmainfektion förstör våra tarmvilli vilket är små fingerliknande utskott i tunntarmen som hjälper till med matsmältningen, näringsupptaget och att hålla vår tarmbarriär intakt. Detta möjliggör ökad skada på vår tarmvägg av lektiner i spannmål (särskilt vete), bönor, soja, nattskuggeväxter och mjölkprodukter.

Bakterien kan bidra till ”läckande tarm”, eller ökad tarmpermeabilitet. En allvarlig mykoplasmainfektion i tarmen kan leda till näringsbrist och viktförlust. Infektion av magslemhinnan kan också orsaka kronisk gastrit (magkatarr) med illamående och magbesvär.

Öronen: Mykoplasmainfektion har kopplats till hörselnedsättning och tinnitus.

Ögonen: Problem som konjunktivit (inflammation i ögats bindehinna), ögonsvullnad och synnedsättning kan orsakas av bakterien.

Blodet: Bakterien har hittats i benmärgen hos barn med leukemi.

Fortplantningssystemet: Forskning har visat att mykoplasma har hittats i cancervävnad i äggstockar. Det kan också bidra till interstitiell cystit (IC), en sjukdom i urinblåsan som kännetecknas av svår smärta och frekvent urinering.

DIAGNOS AV MYKOPLASMA

PCR-test visar förekomst av mykoplasma

När det kommer till testning av mykoplasma är PCR-test den mest använda metoden (slemprov från halsen eller näsan.). Det visar på närvaron av mykoplasmas genetiska material och är ett test som är enkelt, kostnadseffektivt, känsligt och snabbt att få på de flesta laboratorier.

Begränsningar med PCR-test

Dock har PCR-testningen sina begränsningar eftersom den bara testar för ett antal mykoplasma-arter och främst fokuserar på att diagnosticera akuta luftvägs- eller genitala infektioner – inte de kroniska, låggradiga infektionerna.

Kroniska mykoplasmainfektioner får inte erkännande

Ett annat problem med att diagnostisera mykoplasma är att konventionell vetenskap inte erkänner kroniska mykoplasma-infektioner som betydande. Även om mykoplasma oftast hittas i samband med kroniska degenerativa sjukdomar finns det också hos en tredjedel till två tredjedelar av befolkningen utan att orsaka symptom. Med andra ord antas det att mykoplasma bara råkar vara där men inte riktigt bidrar till sjukdomen.

Den här typen av tänkande återspeglar helt enkelt bristande förståelse för hur ”tysta mikrober”, det vill säga smygande infektioner fungerar. Mykoplasma orsakar inte sjukdom om bakterien inte får möjlighet att göra det. Individer med ett friskt immunsystem kan således bära på mykoplasma och inte uppleva negativa effekter, eller mycket få. Men om immunförsvaret störs av miljöfaktorer eller en samtidig infektion pågår med andra ”tysta mikrober” kan däremot mykoplasma bidra till kronisk sjukdom.

Test av ett brett spektra av mykoplasma

Vid testning av mykoplasma är det bästa att beställa en komplett PCR-panel för mykoplasma, som då kommer att inkludera:

• M. fermentans
• M. genitalium
• M. hominis
• M. penetrans
• M. pneumoniae
• M. synoviae
• Ureaplasma urealyticum

Dessa är de välkända mykoplasma-arterna; men det kan också finnas andra mindre kända arter närvarande.

Ytterligare ett problem med testning är att andra ”tysta mikrober” kan vara förknippade med kroniska infektioner med liknande symptom som en mykoplasma-infektion, vilket kan skapa förvirring i den kliniska bilden av vad som gör att en person mår dåligt.

Andra mikrober med liknande symtombild

Andra kända mikrober som kan ge en liknande symtombild eller samexistera med mykoplasma är:

• Babesia
• Bartonella
• Yersinia enterocolitica
• Chlamydophila pneumoniae
• Chlamydia trachomatis
• Campylobacter jejuni
• Ehrlichia
• Anaplasma

En komplett testning för hela spektrumet av ”tysta mikrober” kan vara väldigt bra för att komma till botten med problemet, men det kostar många tusenlappar. Ett alternativ är därför att utgå från att mykoplasma finns närvarande och börja bena vidare där.

“Tysta mikrober” orsakar bara problem när immunförsvaret är undertryckt. Att ta itu med orsakerna till de underliggande kroniska svagheterna i immunsystemet som gjort att mykoplasma har kunnat utvecklas och frodas är den mest effektiva lösningen för att övervinna kroniska infektioner.

KONVENTIONELL MEDICINSK BEHANDLING

De flesta fall av mykoplasmainfektion går över av sig själva inom några veckor utan behov av specifik behandling. Dock kan en läkare ibland ordinera antibiotika för att hjälpa patienten till snabbare läkning, lindra symtomen och förhindra eventuella komplikationer.

Många antibiotika riktar som tidigare nämnts in sig mot cellväggar, men eftersom mykoplasma saknar det är flera klasser av antibiotika ineffektiva mot mikroben. Vissa antibiotika (såsom doxycyklin, erytromycin, klaritromycin eller azitromycin) blockerar interna funktioner hos bakterier och har en viss aktivitet mot mykoplasma, men effekten kan vara begränsad. När det gäller kroniska mykoplasmainfektioner är det bästa tillvägagångssättet att stödja kroppens inneboende potential till läkning för att kunna motarbeta bakterien.

NATURLIG BEHANDLING MOT MYKOPLASMA

Naturlig örtterapi är ett bra terapeutiskt alternativ för kronisk mykoplasma. Populära örter som ofta används för att bekämpa denna typ av bakterieinfektion är bland annat cordyceps, kinesisk frossört, brunskära, ödleblad, anamu och physalis. Örter, särskilt medicinska svampar, fungerar genom att:

• Minska inflammation
• Återställa normal immunfunktion
• Hämma cytokin-kaskader
• Hämma ett brett spektrum av dolda patogener

Utöver örtterapi är den optimala vägen till återhämtning från kroniska mykoplasmainfektioner att utesluta konstgjorda processade livsmedel och istället äta näringsrik hel mat samt minska exponeringen för gifter och hantera kronisk stress, eftersom alla dessa faktorer stör immunförsvaret och banar väg för att ”tysta mikrober” ska frodas. Genom att minimera dessa faktorer och implementera en kombination av örter kan du börja minska kroniska mykoplasmainfektioner och stödja kroppen i läkningsprocessen.

Riskgrupper för mykoplasma

Vissa människor är mer benägna att utveckla allvarliga mykoplasmainfektioner än andra. Detta inkluderar personer med svagt immunförsvar, såsom spädbarn, äldre personer och de med kroniska sjukdomar som diabetes eller lungsjukdomar. Mykoplasma kan öka risken för komplikationer under graviditeten, så det är viktigt att vara uppmärksam och konsultera en läkare vid eventuella symptom.

HUR KAN MYKOPLASMA FÖREBYGGAS?

För att undvika att smittas av mykoplasma är det viktigt att följa god hygien, som att tvätta händerna regelbundet och att hosta och nysa i armveck eller näsduk. Undvik nära kontakt med personer som är sjuka och att dela personliga föremål med dem. Att sätta tandborsten i en separat tandborstmugg är till exempel en god idé om man lever under samma tak.

SAMMANFATTNING

Mykoplasma är en vanlig bakterie som ofta förekommer som luftvägsinfektion. Trots att bakterien ofta betraktas som en mild infektion kan den faktiskt stanna kvar i kroppen i åratal och orsaka olika symtom och komplikationer. Eftersom bakterien saknar en cellvägg kan den vara svår att upptäcka via testning. Dessutom gör det att många antibiotika inte biter på den. Mykoplasma har helt enkelt en förmåga att dölja sig i kroppen och lura vårt immunsystem. Det gör att många sjukdomar både kan vara feldiagnostiserade och kan ha sin grund i denna manipulatör till bakterie.

Genom att förstå vilka konsekvenser en långvarig mykoplasmainfektion kan orsaka i kroppen och vad som tillåter mykoplasma att undkomma immunförsvaret och överleva i värdens kropp, kan vi öka medvetenheten om denna bakterie och vilka utmaningar den kan ha för hälsan. Den optimala vägen till återhämtning från kronisk mykoplasma är att stärka immunförsvaret från grunden så att kroppen kan hantera infektionen.