Mikroplaster: Ett kreditkort till dessert? Vi äter mer plast än vi tror

En färsk studie utförd av forskare vid University of Newcastle på uppdrag av WWF avslöjar att vi i genomsnitt får i oss 5 gram mikroplaster per vecka, motsvarande storleken på ett kreditkort. Men hur är det möjligt att vi får i oss så mycket? Hur kan det påverka vår hälsa och vad kan vi göra för att minimera exponeringen?

Den dolda konsumtionen av mikroplaster ökar

Utsläppen av mikroplaster uppmärksammas alltmer och nya studier visar att vi i genomsnitt får i oss 2 000 mikroplastpartiklar per vecka. Det motsvarar en mängd på 5 gram per vecka, vilket kan jämföras med ett kreditkort. På en månad blir det cirka 21 gram och på ett år drygt 250 gram.

Plast utgör ett stort miljöproblem då det förorenar hav och vatten, men nu finner vi det även i människokroppen genom vattnet vi dricker, maten vi äter och luften vi andas. Dricksvatten utgör en av de största källorna, men vi får också i oss plast genom olika livsmedel. Mat från havet som fisk, ostron och musslor är exempel på livsmedel som kan bära med sig mycket mikroplaster.

Frukt och grönsaker är också en av de livsmedelskategorier som innehåller en betydande mängd eftersom växter och träd kan absorbera mikroplaster som finns i jorden och i förorenat vatten. Att vissa frukter och grönsaker som äpplen har särskilt höga halter tros ha sin grund i att bekämpningsmedel ökar ackumuleringen av mikroplaster i jorden där frukt och grönsaker odlas.

Andra livsmedel som har visat sig innehålla mikroplaster inkluderar öl, honung och salt. Högre nivåer av har även upptäckts i förpackat vatten, vilket troligen beror på överföringen från plastmaterialen i flaskan och korken.

Hur påverkar mikroplaster djur och natur?

Mikroplaster har visat sig ha betydande konsekvenser för djur och natur. När de sprids i vattenmiljöer kan de tas upp av marina organismer som plankton, fiskar och andra vattenlevande djur. Detta kan resultera i problem för dessa organismer på flera sätt.

För det första kan de orsaka fysisk skada. De små partiklarna kan fastna i djurens matsmältningskanal och blockera upptaget av näringsämnen, vilket kan leda till näringsbrist och svaghet. Dessutom kan de orsaka inflammation och skador på organ som levern och njurarna hos vattenlevande organismer.

För det andra kan mikroplaster fungera som bärare av giftiga kemikalier. Plaster kan absorbera och binda kemikalier från omgivningen, och när de tas upp av organismer kan dessa kemikalier också överföras. Detta kan leda till långsiktiga hälsoproblem och även påverka reproduktionen och överlevnaden hos vattenlevande organismer.

Det finns också kaskadeffekter i ekosystemet. När mikroplaster tas upp av mindre organismer, kan dessa organismer fungera som föda för större djur längre upp i näringskedjan. Detta kan leda till att mikroplaster sprids vidare och påverkar flera olika arter i ekosystemet.

Sammanfattningsvis kan konsekvenserna på djur och natur vara både fysiska och kemiska. De kan leda till skador på organ, påverka reproduktionen och sprida giftiga kemikalier genom hela näringskedjan.

Vilka konsekvenser får detta för vår hälsa?

Plastföroreningar har inte endast inverkan på djur och natur utan även på oss människor. Föroreningar av mikroplaster i vårt vatten och i vår mat är en oroande fråga, speciellt eftersom hälsoriskerna förknippade med att konsumera mikroplaster är långt ifrån kartlagda. Tvärtom finns för närvarande stora kunskapsluckor gällande hur människor påverkas av mikroplaster på lång sikt.

Mikroplaster i maten kan påverka vår matsmältning och upptag av näringsämnen. Det finns en risk att de fastnar i tarmen och skapa blockeringar, vilket kan ha negativa konsekvenser för mag- och tarmhälsan. Dessutom kan mikroplaster, som är kända för att absorbera och binda giftiga kemikalier, potentiellt överföra dessa ämnen till vår kropp när vi konsumerar dem.

Det finns också oro för dess hormonstörande effekter. Vissa typer av plaster innehåller kemikalier som kan efterlikna eller störa våra egna hormoner, vilket kan påverka vår hormonbalans och ha negativa effekter på vår reproduktiva utveckling och fertilitet.

Mängderna av mikroplaster som vi vanligtvis får i oss genom maten anses vara relativt små. Våra kroppar är också relativt välutrustade för att hantera och eliminera främmande partiklar. Men med tanke på den ökande förekomsten av mikroplaster i vår miljö är det av yttersta vikt att fortsätta undersöka och övervaka eventuella hälsorisker.

Vi människor är en del av ekosystemet och det finns god anledning att fundera över hur mikroplaster potentiellt kan skada våra kroppar i likhet med andra organismer. Vad händer egentligen med våra egna organ som lever och njurar vid exponering över lång tid?

Läs mer om Den dolda faran i våra plastprodukter: BPA och dess hälsokonsekvenser

Hur kan vi minska intaget av mikroplaster?

Minimera användningen av plast i vardagen

För att minska intaget av mikroplaster är det bäst att minska användningen av plast och vidta åtgärder för att förhindra plastförorening i våra miljöer. Detta innefattar exempelvis att begränsa plastförpackningar, återvinna och återanvända plast samt välja alternativ till engångsartiklar i plast.

Välj ekologisk mat

Genom att välja ekologiskt odlade livsmedel undviker man användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel som kan bidra till förorening med mikroplaster. Dessutom är ekologisk mat ofta förpackad i mer miljövänliga material som minskar risken för mikroplaster från förpackningar.

Köp ekologiskt tillverkade kläder

När det kommer till kläder kan ekologiska alternativ vara tillverkade av naturliga material som bomull, ull eller lin, vilket minskar risken för att mikroplaster frigörs vid tvätt. Genom att välja kläder som är tillverkade av ekologiska material kan man även minska spridningen till vattenmiljöer.

Global plastkris

Vi står inför en plastkris som riskerar att få allvarliga miljö- och hälsoeffekter. Plast utgör ett globalt problem och det behövs konkreta åtgärder för att stoppa flödet av plast till naturen på både regerings-, producent- och konsumentnivå över hela världen. Att människor får i sig mikroplaster är en av aspekterna av denna plastkris. Men plastföroreningar utgör också en stor fara för vilda djur och deras livsmiljöer.

Genom att ta ett medvetet val och välja ekologiska alternativ kan vi bidra till att minska förekomsten av mikroplaster i vår omgivning och därmed skydda vår hälsa och miljön på sikt. Dessutom främjar vi en mer hållbar och ansvarsfull konsumtion.