Fett: Din guide till fetter och varför de är så viktiga för kroppen

Fett, fett, fett. Fett är gott! Fett är nyttigt! Fett gör dig fet! Fett är äckligt! Fett är… fett. Finns det någon som inte har åsikter och tankar om fett? Fetter är en viktig komponent i vår kost och spelar en avgörande roll för vår övergripande hälsa. I denna artikel kommer vi att utforska vad fetter är, deras funktion i kroppen och vad som kan hända om vi inte får i oss tillräckligt med fett. Vi kommer också att ta en närmare titt på olika typer av fetter och reda ut vilka som är nödvändiga för din kropp och vilka som är direkt skadliga.

Vad är fett?

Fett är en typ av näringsämne som finns i mat. Det är en koncentrerad energikälla som lagras i fettvävnaden som en reserv för kroppen. Om vi skulle hamna i en situation där vi drabbas av svält, används denna energireserv av kroppen för att överleva. Fettvävnaden fungerar också som en isolator och skyddar våra inre organ. Utöver att ge oss energi, är fett viktigt eftersom det förser oss med viktiga fettsyror som påverkar flera essentiella funktioner i kroppen. Dessa fettsyror hjälper till att reglera blodtrycket, blodets koagulationsförmåga och upprätthåller ett friskt immunförsvar.

Fett består av kedjor av molekyler som kallas fettsyror. De är långa kedjor av kolatomer omgivna av väteatomer, med en karboxylgrupp i ena änden. Det finns olika typer av fettsyror, de vanligaste är mättade, omättade och fleromättade fettsyror som har olika typer av kemisk struktur. Dessa fetter kan vara flytande eller fasta vid rumstemperatur, och deras egenskaper kan påverka vår hälsa på olika sätt.

Fettsyror utgörs huvudsakligen av molekyler som heter triglycerider. Triglycerider är uppbyggda av tre fettsyramolekyler som är bundna till en glycerolmolekyl. Men fett består inte bara av triglycerider; det innehåller också mindre mängder av andra lipider, såsom fosfolipider, kolesterolestrar och fria fettsyror.

Omsättningen av fett i kroppen

Maten vi äter, inklusive fett, bryts ner i tarmarna och tas upp av blodet. Fett transporteras sedan till fettceller där det lagras som triglycerider, men kan åter brytas ner tillbaka till glycerol och fettsyror för att användas som energi. Kroppen använder fett som bränsle vid lågintensiv fysisk aktivitet och under fasta eller perioder med begränsad tillgång till kolhydrater.

När fett omsätts till energi genomgår det flera steg, inklusive oxidativ nedbrytning av fettsyror, som huvudsakligen sker i mitokondrierna i våra celler. (Mitokondrierna kan liknas vid energifabriker i våra celler). Fettsyror bryts ner till mindre molekyler som kallas acetyl-CoA. Dessa molekyler går sedan in i citronsyracykeln och den oxidativa fosforyleringsprocessen för att producera ATP. ATP är kroppens huvudsakliga energikälla.

Funktionen av fetter i kroppen

Fett är en av de viktigaste källorna till energi för vår kropp. Det ger mer än dubbelt så mycket energi som kolhydrater och proteiner per gram. Genom att bryta ned fett får kroppen den energi den behöver för att utföra olika funktioner. Vissa näringsämnen, såsom fettlösliga vitaminer (A, D, E, och K), behöver fett för att kunna absorberas effektivt av kroppen. Fett spelar därför en viktig roll för att vi ska kunna dra nytta av dessa viktiga vitaminer. Fetter fungerar även som byggstenar för cellmembranet. De hjälper till att bibehålla cellernas struktur och funktion, samt möjliggör en korrekt kommunikation och transport mellan olika celler och organ.

Fettpolstringen i våra kroppar fungerar som en skyddande mekanism för våra organ, och fungerar också som stötdämpare vid trauma eller skador. Det finns flera områden i kroppen där vi har fettpolstring, inklusive under fotsulorna, runt våra inre organ och som ett skyddslager runt vissa leder. Vissa fetter fungerar också som isoleringsmaterial i kroppen och hjälper till att hålla oss varma genom att minimera värmeförlust.

Vad händer om vi inte äter fett?

Fett är viktigt för att upprätthålla hälsosamma cellmembran, isolera organ och skydda dem från stötar, samt fungera som en energilagring. Att undvika fett helt från kosten kan vara skadligt för vår hälsa. Utan tillräckligt med fett kan vi uppleva flera negativa effekter. så som dessa:

Nedsatt näringsupptag: Utan fett är det svårt för kroppen att absorbera eller transportera de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K som är viktiga för vår övergripande hälsa och välmående.

Brist på essentiella fettsyror: Vissa fettsyror är essentiella, vilket innebär att kroppen inte kan producera dem själv. Utan tillräckligt intag av dessa fettsyror kan vi uppleva problem med vår hjärnfunktion, hud och immunsystem.

Brist på energi: Fettsnål kost stör ämnesomsättningen och kan leda till brist på energi och övergripande trötthet.

Försämrad hormonbalans: Vissa hormoner i vår kropp är beroende av tillgången till fetter för att fungera korrekt. Utan tillräckligt med fett kan vår hormonbalans påverkas negativt. Fettbrist ger försämrad fertilitet hos både kvinnor och män.

Torr hud, bräckligt hår, försämrad syn: Fettbrist kan leda till torr hud och bräckligt hår eftersom fett är nödvändigt för att bibehålla fukt och elasticitet i hud och hår. Fett spelar också en viktig roll för att stödja ögonhälsan, inklusive synförmåga och nattsyn.

Försämrade hjärnfunktioner: Hjärnan är beroende av fettsyror för att fungera optimalt. Fettsyror är viktiga för att bygga och upprätthålla cellmembranen i hjärnan samt för att främja kommunikationen mellan hjärncellerna.

Nedsatt immunförsvar: Fettbrist minskar kroppens förmåga att bekämpa infektioner eftersom fett är viktigt för att producera hormoner som reglerar immunsystemet och för att upprätthålla cellmembranen som skyddar celler från angrepp

Olika typer av fetter

Det finns två huvudtyper av fetter: mättade fetter och omättade fetter. De mättade fetterna finns främst i animaliska produkter såsom kött, mjölkprodukter och smör och är oftast hårda vid rumstemperatur. Omättade fetter å andra sidan är flytande vid rumstemperatur och finns främst i vegetabiliska oljor och nötter. Omättade fetter delas in i enkelomättade fetter och fleromättade fetter. Nu ska vi gå djupare in på de olika fetterna, dess betydelse för kroppen och i vilka livsmedel du främst finner dem.

01
Mättade fetter

Mättade fetter är en typ av fetter som kännetecknas av att de inte har några dubbelbindningar mellan kolatomerna i deras kemiska struktur. Detta gör dem mer stabila och ger dem en fast eller fastare form vid rumstemperatur. Mättade fetter finns främst i animaliska produkter, såsom kött, mjölkprodukter och smör, men förekommer också i vissa vegetabiliska källor som kokosnöt och palmolja. (Palmolja ska du dock absolut undvika på grund av skövlingen av regnskog!). Nedan hittar du källor till mättade fetter:

• Kött: Rött kött, som nötkött, lamm och griskött, är en vanlig källa till mättade fetter. Delar av djuret med hög fetthalt, som feta snittar och benmärg, är särskilt mättade med fetter. Processat kött, som korv och bacon, innehåller också höga nivåer av mättade fetter. (Vanligt kött är alltid att föredra framför processat kött).
• Mjölkprodukter och mejeriprodukter: Mjölk, ost, grädde och smör är rika källor till mättade fetter. Dessa livsmedel innehåller också en relativt hög andel kolesterol. Ju fastare en mejeriprodukt är, desto mer mättade fetter innehåller den. Ost innehåller med andra ord mer mättat fett än mjölk.
• Kokosnöt och palmolja: Kokosnötolja och palmolja är två växtbaserade källor som är rika på mättade fetter. Dessa oljor används ofta i processade livsmedel, bakverk och snacks, och kan bidra till ett högt intag av mättade fetter om de konsumeras i stora mängder.

Hälsofördelar av mättade fetter:

Mättade fetter har varit kontroversiella inom näringen och medicin, eftersom de ökar mängden ”dåligt” LDL-kolesterol i kroppen, vilket är relaterat till högre risk för hjärt-kärlsjukdomar och andra hälsoproblem. Det finns dock en annan sida som visar att de samtidigt balanserar blodfetter. Det finns viktiga hälsofördelar med att inkludera mättade fetter i kosten i lagom mängd. Här är några av dessa fördelar:

• Starka cellmembran: Mättade fetter hjälper till att bibehålla benstyrkan och bilda kroppens cellmembran.
• Hormonhälsa: Mättade fetter hjälper till att upprätthålla en hälsosam hormonbalans i kroppen och bidrar till att producera hormoner som testosteron och östrogen.
• Balans av blodfetter: Kan även öka mängden av ”bra” HDL-kolesterol i kroppen, vilket hjälper till att rena ”dåligt” LDL-kolesterol från kroppen och sänka risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Mättade fetter har länge varit föremål för debatt på grund av deras koppling till ökade blodkolesterolnivåer och risken för hjärtsjukdomar. Därav utesluter många mättade fetter ur kosten i så stor utsträckning som möjligt. Samtida forskning visar dock att en balanserad kost av fetter är viktig för hälsan och att ett högt kolhydratintag är mer skadligt för kroppen.

Det är viktigt att inte eliminera mättade fetter från kosten. De är fortfarande en källa till energi och viktiga näringsämnen som vitaminer A, D, E och K. Snarare är det rekommenderat att begränsa intaget av mättade fetter och balansera upp dem med hälsosammare alternativ som omättade fetter. Längre ner i artikeln kan du läsa mer om detta.

02
Enkelomättade fetter

Enkelomättade fetter är en hälsosam typ av fett som är känt för att minska mängden av ”dåligt” LDL-kolesterol i kroppen och öka mängden av ”bra” HDL-kolesterol. Enkelomättade fetter spelar en viktig roll i att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och diabetes. En annan fördel med enkelomättade fetter är att de bidrar till att kroppen håller sig mätt längre (precis som med fleromättat och mättat fett), vilket kan vara till hjälp för att minska småätande och sug. Att inkludera enkelomättade fetter som en del av en balanserad kost är viktigt för att upprätthålla en optimal hälsa. Nedan hittar du källor till enkelomättade fetter:

• Avokado: Avokado är en fantastisk källa till enkelomättade fetter. Den innehåller också hög halt av kostfibrer, vitaminer och mineraler. Att inkludera avokado i kosten kan vara fördelaktigt för att främja en frisk hjärna, hjärt-hälsa och stödja att vikten hålls balanserad.
• Olivolja: Olivolja är en viktig del av medelhavsdieten och är en känd källa till enkelomättade fetter. Denna olja är rik på hälsosamma antioxidanter och fenoler som kan bidra till att sänka inflammation i kroppen, förbättra hjärthälsa och skydda mot kroniska sjukdomar.
• Nötter: Nötter såsom jordnötter och mandlar är också rika på enkelomättade fetter. De innehåller även essentiella näringsämnen som protein, fibrer, vitaminer och mineraler. Att inkludera nötter i kosten kan vara fördelaktigt för att upprätthålla en jämn blodsockernivå, främja känsla av mättnad och bidra till bättre hjärthälsa.

Hälsofördelar av enkelomättade fetter:

• Förbättrad hjärthälsa: Enkelomättade fetter kan hjälpa till att sänka ”dåligt” kolesterol (LDL-kolesterol) och därigenom minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. De kan också bidra till att höja nivåerna av ”bra” kolesterol (HDL-kolesterol) som hjälper till att rensa bort kolesterol från artärerna.
• Minskad inflammation: Enkelomättade fetter kan ha antiinflammatoriska egenskaper och hjälpa till att minska inflammation i kroppen. Detta kan vara fördelaktigt för personer med inflammatoriska sjukdomar som reumatoid artrit eller inflammatorisk tarmsjukdom.
• Bättre blodsockerkontroll: Enkelomättade fetter kan bidra till att reglera blodsockernivåerna genom att påverka insulinets funktion och minska risken för insulinresistens och diabetes typ 2.

03
Fleromättade fetter

Fleromättade fetter är en annan typ av omättade fetter som är avgörande för kroppens funktion. De inkluderar omega-3 och omega-6 fettsyror, som är essentiella fettsyror. Dessa fetter kan inte produceras naturligt av kroppen och måste därför erhållas genom kosten.

Källor till enkelomättade fetter:

• Fet fisk: Fet fisk såsom lax, sill, makrill och sardiner är kända för att vara utmärkta källor till omega-3 fettsyror. Dessa fettsyror, särskilt EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dokosahexaensyra), har visat sig ha flera hälsofördelar. De kan bidra till att minska inflammation i kroppen, förbättra hjärthälsa, stödja hjärnfunktion och främja ögonhälsa. Det rekommenderas att man äter fisk, särskilt fet fisk, minst två gånger i veckan för att få tillräckliga mängder av omega-3 fettsyror.
• Linfrö och chiafrö: Linfrön och chiafrön är också utmärkta källor till omega-3 fettsyror. De innehåller specifikt alfa-linolensyra (ALA), som är en essentiell omega-3 fettsyra. Linfrön och chiafrön kan lätt tillsättas i yoghurt, smoothies eller användas som ett tillägg i bakning. Du kan också använda en ekologisk och färsk linfröolja som dressing i sallader och matlagning för att få i dig mer omega-3 fettsyror. (Linfröolja härsknar snabbt och ska inte förvaras länge på kökshyllan). Att inkludera dessa frön i kosten är fördelaktigt för att förbättra hjärthälsa och minska inflammation.
• Nötter och frön: Nötter som valnötter, mandlar och pistaschnötter, och frön som pumpafrön och solrosfrön, är rika källor till fleromättade fetter. Dessa livsmedel innehåller även folsyra, vitamin E, fiber och andra viktiga näringsämnen. Att äta en handfull nötter eller tillsätta nötter och frön i matlagning och bakning kan vara ett hälsosamt sätt att få i sig fleromättade fetter.

Hälsofördelar av fleromättade fetter:

Fleromättade fetter, särskilt omega-3 fettsyror, har visat sig ha flera hälsofördelar för kroppen. Här är några av deras främsta fördelar:

• Hjärthälsa: Omega-3 fettsyror har väldokumenterade fördelar för hjärthälsan. De kan bidra till att sänka blodtrycket, minska triglyceridnivåerna i blodet och förhindra blodproppar. Dessutom kan de också förbättra hjärtats rytm genom att minska risken för oregelbunden hjärtrytm (arytmi).
• Minskad inflammation: Omega-3 fettsyror har en naturlig antiinflammatorisk effekt i kroppen. De kan hjälpa till att minska inflammation i kroppens vävnader och organ, vilket kan vara fördelaktigt för personer med olika inflammatoriska sjukdomar som ledgångsreumatism eller inflammatorisk tarmsjukdom.
• Hjärnfunktion: Omega-3 fettsyror är viktiga för hjärnans utveckling och funktion. De är särskilt viktiga under graviditet och tidig barndom, då hjärnan utvecklas som mest. Dessa fettsyror kan också förbättra kognitiva funktioner som minne och koncentration hos vuxna.

04
Transfetter

Transfetter är en annan typ av fett som bildas när flytande växtoljor härdas för att öka hållbarheten och stabiliteten hos livsmedel. Det gör för att de ska bibehålla sin struktur och smak under lång tid
Transfetter är kända för att öka risken för hjärt-kärlsjukdomar och andra hälsoproblem. De är mycket skadliga eftersom de inte bara höjer det ”dåliga” LDL-kolesterolet utan också minskar det ”goda” HDL-kolesterolet i blodet. Detta kan leda till bildning av plack i artärerna, vilket ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar.

Källor till transfetter

De primära källorna till transfetter är bearbetade livsmedel. Här ges exempel på dem:
Industriellt framtagen mat och förpackade livsmedel: Färdiga rätter från kyl-, frys- och butikshyllorna som smaksatt ris och nudlar, kycklingnuggets och pizzor, enportionsrätter att värma upp, fet mjukost, micropopcorn, glass med mera.

• Färdiga bakverk: Kakor, bakverk och konditorivaror innehåller ofta transfetter.
• Friterade livsmedel: Pommes frites, chips och donuts innehåller ofta transfetter.
• Processad mat: Korv, bacon och skinka innehåller ofta transfetter.
• Margarin och vissa vegetabiliska spridningar: vegetabiliska spridningar är en typ av pålägg eller bredbara substanser som kan användas som ersättning för smör eller margarin. De kan också innehålla transfetter om de har genomgått en delvis hydrering.

För att undvika transfetter i kosten är det därför bäst att minska intaget av bearbetade livsmedel och välja naturliga och oprocessade alternativ. Genom att laga mat från grunden med färska råvaror kan man undvika transfetterna som tillsatts under livsmedelsproduktionen. För att ersätta transfetter i matlagning kan du använda hälsosammare alternativ som olivolja, kokosolja, riktigt smör och avokadoolja. Kom ihåg att du inte ska hetta upp oljor som oliv- och avokadoolja utan endast steka i riktigt smör, deodoriserad kokosolja (utan smak och doft) eller kamelina olja.

Att undvika transfetter är en viktig del av en hjärt- och hälsosam kost. Dessutom är det oerhört viktigt för att minska på inflammation i kroppen. Genom att välja hälsosamma oljor och livsmedel kan man minska (den uppenbara) risken för sjukdomar och stödja en mer balanserad och näringstät kost.

Läs innehållsförteckningen

När du handlar är det viktigt att läsa innehållsförteckningen noggrant, eftersom transfetter ofta inte anges tydligt på förpackningen. Istället kan man leta efter ”delvis hydrerat fett” eller ”partiellt hydrerat vegetabiliskt fett” i ingredienslistan, vilket indikerar förekomsten av transfetter. Det är också viktigt att vara medveten om att vissa restauranger och snabbmatskedjor fortfarande kan använda transfetter i sin matlagning, så det kan vara klokt att göra hälsosamma val när man äter utanför hemmet.

Äta eller inte äta mättade fetter?

Kroppen behöver en viss mängd mättade fetter för olika funktioner, till exempel för absorbera vissa näringsämnen och bidra till produktionen av viktiga hormoner i kroppen. Inom keto och LCHF (Low Carb High Fat) koncepten framhävs ofta fördelarna med att konsumera mättade fetter. En anledning till detta är att mättade fetter är mer stabila vid höga temperaturer, vilket gör dem till ett lämpligt alternativ för matlagning och stekning. Dessutom kan mättade fetter vara fyllande och ge en längre mättnadskänsla.

Forskning länge stött sig på teorin att ett högt intag av mättade fetter kan höja LDL-kolesterolnivåerna, vilket ofta betraktas som ”dåligt” kolesterol. LDL-kolesterol kan bidra till uppkomsten av ateroskleros, en process där plack byggs upp på artärernas väggar och kan leda till hjärt-kärlsjukdomar. Men nu visar forskning att mättade fetter även kan öka mängden av ”bra” HDL-kolesterol i kroppen, vilket hjälper till att rena ”dåligt” LDL-kolesterol och därmed balansera blodfetterna.

Dessutom visar samtida forskning att en diet med lågt intag av kolhydrater och högt intag av mättade fetter kan ha gynnsamma effekter på viktminskning, blodsockerkontroll och lipidprofilen, såsom ökning av HDL-kolesterol (det ”goda” kolesterolet) och minskning av triglyceridnivåer. Med andra ord är det inte det mättade fettet som verkar vara den stora boven i dramat som vi tidigare har trott, utan ett högt kolhydratintag (främst snabba kolhydrater) i kombination med en obalans mellan intag av mättade fetter och omättade fetter.

Att ersätta mättade fetter med kolhydrater har således den mest skadliga inverkan på blodfetterna. Att ersätta mättade fetter med omättade fetter leder visserligen till lägre LDL kolesterol och lägre blodtryck, men tyvärr också lägre HDL kolesterol och högre triglycerider. Därför är det viktigt att inte ta bort det mättade fettet utan att balansera det med omättade fetter och framförallt att se över intaget av snabba kolhydrater. En balans och variation i kosthållningen snarare än att strikt undvika alla mättade fettkällor är därför viktigt. De flesta behöver dock öka upp andelen omättade fetter, såsom de som finns i nötter, frön och fet fisk, för att bibehålla god hälsa.

Den viktiga balansens mellan omega-6 och omega-3

Omega-3 och omega-6 är två grupper av essentiella fettsyror, vilket innebär att de är livsviktiga för människokroppens hälsa men inte kan produceras av kroppen och därmed måste tillföras via kosten.

Omega-6 driver på inflammation

Omega-6 och omega-3-fettsyror spelar viktiga roller i kroppen, särskilt i förhållande till inflammation. Omega-6-fettsyror, som arakidonsyra (ARA), kan bidra till de fettsyror som finns i cellmembranen hos celler som är involverade i inflammation. Det är viktigt för att kroppen ska kunna skydda sig från virus och andra patogener. Om du till exempel får ett skrubbsår är inflammationsprocessen som kroppen drar igång nödvändig för att skapa en effektiv läkning. Men, det innebär med andra ord att omega-6 bidrar till inflammation i kroppen.

Omega-6-fetter finns i många växtoljor såsom majsolja, solrosolja, vete, mjölkprodukter och färdigmat. Det innebär att du får i dig omega-6 genom många vanliga livsmedel som bröd, nudelsoppor, pajer, kex, chips, färdiga dressingar och majonnäser med mera.

Omega-3 dämpar inflammation

För att balansera detta behövs omega-3 som har antiinflammatoriska egenskaper. Omega-3-fettsyror, specifikt eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA), kan påverka sammansättningen av cellmembran-fosfolipid-fettsyror och hämma aktiveringen av pro-inflammatoriska transkriptionsfaktorer vilket leder till en minskning av inflammation.

Omega-3-fetter finns huvudsakligen i fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner samt i nötter och frön som linfrön och valnötter. Det finns även i alger vilket är ett bra alternativ för de som inte äter fisk.

Ration mellan omega-3 och omega-6

Det är viktigt att upprätthålla en balans mellan omega-3 och omega-6 fettsyror i kosten, eftersom båda är viktiga för kroppens funktion. Förhållandet mellan dem bör optimalt vara 1:1 för att upprätthålla optimal hälsa.

Många västerländska kostvanor innehåller dock ofta ett överflöd av omega-6 fettsyror från vegetabiliska oljor och processade livsmedel, medan intaget av omega-3 fettsyror är otillräckligt. Det är därför vanligt att förhållandet ligger mellan 10-20:1 (omega-6 i förhållande till omega-3) vilket innebär en kraftig obalans.

Forskning har visat att en obalans mellan intaget av omega-3- och omega-6-fetter kan öka risken för inflammation, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Därför är det viktigt att sträva efter att ha en balanserad kosthållning som inkluderar båda typerna av fettsyror, men i rätt proportion. Eftersom vi oftast får i oss tillräckligt av omega-6 via maten (och mer därtill) rekommenderas det generellt att höja konsumtionen av omega-3-fettsyror jämfört med omega-6-fettsyror för att uppnå en balans och ta del av dess antiinflammatoriska fördelar.

Läs mer om Omega-3 och omega-6: Balansen mellan inflammation eller god hälsa

Sammanställning över livsmedel som innehåller nyttiga fetter:

Omega-3-fettsyror:
Fet fisk (t.ex. lax, makrill, sardiner)
Linfrön och linfröolja
Chiafrön
Valnötter
Rapsolja

Enkelomättade fettsyror:
Avokado
Olivolja
Mandlar
Jordnötssmör
Cashewnötter

Fleromättade fettsyror:
Fiskolja (t.ex. från lax, makrill)
Solrosfrön och solrosolja
Sesamfrön och sesamolja

Mättade fettsyror (i måttliga mängder):
Kokosnötsolja
Smör
Feta mejeriprodukter (t.ex. ost, yoghurt)
Kött (t.ex. nötkött, kyckling)

Välj alltid ekologiska och kallpressade oljor för att vara säker på att de inte härsknat och förstörts innan du intar dem. Kom också ihåg att variera kosthållningen och inkludera olika livsmedel för att få i dig en balanserad mängd nyttiga fetter.

Sammanfattning

Fetter en viktig del av vår kost och spelar en avgörande roll för vår hälsa och välmående. Genom att välja rätt typer av fetter och undvika skadliga transfetter, kan vi säkerställa att vi får i oss tillräckligt med fett för att främja en optimal hälsa. Att inte äta fett är direkt skadligt för hälsan och påverkar bland annat upptaget av de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K samt hormonproduktionen och ämnesomsättningen negativt.

Det är avgörande att vi väljer rätt sorts fettkällor i vår kost för att säkerställa att vi får de nödvändiga näringsämnena som behövs för att stödja vår hälsa. Livsmedel som innehåller nyttiga fetter inkluderar fet fisk som lax, makrill och sardiner för omega-3-fettsyror, avokado och olivolja för enkelomättade fettsyror, samt solrosfrön och sesamfrön för fleromättade fettsyror. Att äta en balanserad kost som innehåller en kombination av enkelomättade-, fleromättade- och mättade fetter i kombination med en hälsosam livsstil kan bidra till att minska risken för hjärtsjukdomar och förbättra vår hälsa generellt.