Yoga: Din guide till ursprung, filosofi och utveckling fram till idag

Yoga är en årtusenden gammal praxis som har sina rötter i Indien. Det är en filosofi, en livsstil och en praxis som syftar till att förena kropp, sinne och själ. Yoga har utvecklats till en global rörelse som har fått många anhängare runt om i världen. Men vad är yoga egentligen, och hur har den utvecklats till vad den är idag?

Yogans ursprung och historia

Yoga översätts ofta med ”Att föra samman” eller ”Att förena kropp och själ/medvetande för att uppnå fullständig närvaro och upplysning” och syftar till att föra samman det sanna Jaget, Gud eller medvetandet. Det är en praxis som har utvecklats under flera tusen år och har sina rötter i Indiens rika kultur och filosofi. Yogans ursprung kan spåras ända tillbaka till 5000 år sedan. Yogan utvecklades av hinduiska visa män och yogis som sökte en djupare förståelse av livet och universum och var under lång tid förbehållet enbart män som en del av den hinduiska kulturen.

Yogans syfte: att förena kropp, sinne och själ

Syftet med yoga är att förena kropp, sinne och själ och att uppnå en högre medvetenhet. Med praxis menas en praktisk tillämpning av en kunskap eller teori. Man skulle kunna med andra ord kunna säga att yogan formades för att kunna utöva en filosofi på ett praktiskt sätt – att göra en teori greppbar.

Yogan sprider sig över världen

Yogan spred sig sedan till andra delar av världen genom handelsvägar och resande yogis som förde med sig sin kunskap och utövande. I väst började yogan sprida sig under 1800-talet och fick uppmärksamhet efter att Swami Vivekananda talade på Religionsparlamentet i Chicago 1893.. Det var dock inte förrän på 1920- och 1930-talet som yoga fick en högre profil i Amerika, till stor del på grund av indiska invandrare.

Den nya ålderns rörelse

Under 1900-talet utvecklades yoga ytterligare och började spridas på bred front till västvärlden, där det blev en del av den nya ålderns rörelse. Under 1960- och 1970-talet blev utövandet allt mer populärt, och det var under denna tid som den så kallade 68-rörelsen också hade ett inflytande på yogan. Många som var del av 68-rörelsen sökte efter nya sätt att uttrycka sig själva och att hitta inre frid, och yoga erbjöd en möjlighet att göra just detta.

Yoga blev en del av den hippiekultur som växte fram under denna tid, och många unga människor började resa till Indien för att lära sig mer om yoga och meditation. Det var också under denna tid som många av de kända yogalärarna som vi känner till idag började etablera sig i västvärlden.

Popkultur möter yogisk filosofi

The Beatles var en av de grupper som omfamnade denna nya trend. George Harrison var särskilt intresserad av yoga och indisk musik, och han reste till Indien för att lära sig mer om dessa ämnen. Under sin tid i Indien träffade Harrison sin guru, Maharishi Mahesh Yogi, och blev en hängiven följare av Transcendental Meditation. The Beatles införlivade sedan dessa influenser i sin musik, och deras låtar innehåller ofta inslag av indisk musik och filosofi.

Yoga växer till en global rörelse

Yogan kunde ha stannat där, som en österländsk influerad trend som drog över västvärlden. Men under 2000-talet, runt millennieskiftet, fick yogan en andra våg och blev riktigt stor och populär över hela världen. Det var under denna tid som många yogacenters började etablera sig och erbjuda en mängd olika yogaklasser och stilar för människor att välja mellan.

Idag har yogan utvecklats till en global rörelse som har miljontals utövare runt om i världen. Yoga praktiseras över hela världen av människor i alla åldrar och från alla livsstilar och det finns många olika skolor och stilar att välja mellan. Det har både blivit en populär form av träning och en metod för att hantera stress och ångest i en alltmer hektisk och uppkopplad värld. Det är också en spirituell praxis för många människor som söker efter en djupare förståelse av sig själva och universum.

Den ädla åttafaldiga vägen

Den åttafaldiga vägen är en central del av yogans filosofi och praxis. Det är en väg som leder till självförverkligande och uppnåendet av den högsta medvetenheten. Varje del på den åttafaldiga vägen är viktig och syftar till att hjälpa människor att uppnå en högre medvetenhet och en djupare förståelse av sig själva och universum. De åtta vägarna som tillsammans leder till den högsta medvetenheten är följande:

1. Yama

Yamas är de fem första grenarna i Patanjalis yoga som beskriver sociala och moraliska principer som bör följas av en yogautövare. (Patanjali skrev Yoga Sutras, en samling av 196 aforismer som har haft ett stort inflytande på utvecklingen av yoga som filosofi och praxis).

Yamas inkluderar principer som ahimsa (icke-våld), satya (sanning), asteya (icke-stöld), brahmacharya (kontroll över sinnena) och aparigraha (icke-beroende).

2. Niyama

Niyama är en samling av fem principer som syftar till att hjälpa yogautövare att utveckla en positiv och hälsosam livsstil. Niyama inkluderar principer som självstudier (svadhyaya), renlighet (saucha), tillbedjan av högre krafter (ishvara pranidhana), självbehärskning (santosha) och disciplin (tapas). Kort sagt handlar Niyama om personlig disciplin och självkontroll.

3. Asana

Asana är den del av yoga som är mest känd i västvärlden och fokus ligger vid att ha rätt inställning till kroppen och hur den används. Asana hänvisar till yogapositioner som syftar till att stärka kroppen och förbereda den för meditation. Genom att ha en stark och hälsosam kropp som kan stå emot stress och sjukdomar kan man uppnå en högre grad av medvetenhet och fokus under meditation. Asana handlar också om att ha en balans mellan kropp och sinne, och att kroppen inte ska hindra sinnet från att nå en högre nivå av medvetenhet. Det är med andra ord viktigt att ta hand om kroppen på ett hälsosamt sätt för att uppnå en högre grad av medvetenhet och inre frid.

4. Pranayama

Inom yoga handlar pranayama om att kontrollera andningen och därigenom öka sin livsenergi, prana. Pranayama betyder bokstavligen ”kontroll av livsenergi” och är en viktig del av yogapraktiken. Genom att andas medvetet och kontrollerat kan man öka sin energi, koncentration och medvetenhet. Pranayama brukar lite enkelt översättas till ”andningsövningar”, även om syftet är större än så.

Pranayama handlar om att lära sig att andas på ett sätt som ger kroppen mer syre och därmed ökar energinivån. Det handlar också om att lära sig att andas på ett sätt som lugnar sinnet och minskar stress och oro. Genom att praktisera pranayama regelbundet kan man uppnå en högre grad av medvetenhet och inre frid. Det är viktigt att lära sig rätt teknik och att praktisera pranayama under säkra och lämpliga förhållanden.

5. Pratyahara

Pratyahara är att dra tillbaka sinnet från de yttre sinnesintrycken och fokusera på det inre. Pratyahara betyder bokstavligen ”att dra tillbaka” och handlar om att lära sig att kontrollera sina sinnen och därigenom uppnå en högre grad av medvetenhet. Genom att dra tillbaka sinnet från de yttre sinnesintrycken kan man öka sin koncentration och fokusera på det inre.

Det handlar också om att lära sig att inte bli distraherad av yttre stimuli och att istället fokusera på det som är viktigt för en själv. Pratyahara är en viktig del av yogapraktiken och kan hjälpa till att öka medvetenheten och inre frid.

6. Dharana

Dharana betyder bokstavligen ”koncentration” och handlar om att lära sig att koncentrera sig på en enda sak för att öka sin medvetenhet och närvaro. Medan Pratyahara handlar om att dra tillbaka sinnet från de yttre sinnesintrycken och fokusera på det inre, så handlar Dharana om att fokusera sinnet på en enda punkt eller ett objekt för att öka sin medvetenhet och närvaro och därigenom uppnå en högre grad av medvetenhet.

Dharana är en viktig del av yogapraktiken och inkluderar tekniker som att visualisera ett objekt eller att upprepa ett mantra. Dharana handlar om att ha en stark koncentration och att kunna fokusera på en sak i taget. Genom att träna Dharana regelbundet kan man öka sin förmåga att fokusera och koncentrera sig på det som är viktigt för en själv.

7. Dhyana

Dhyana är en central del av yogafilosofin och handlar om meditation. Ordet Dhyana kommer från sanskrit och betyder stillhet, koncentration och fokus. Målet med Dhyana är att uppnå en djup inre frid och närvaro genom att rensa sinnet från distraktioner och negativa tankar.

Under Dhyana fokuserar man på andningen, kroppen och sinnet samtidigt som man försöker släppa taget om tankar och känslor som kan störa meditationen. Genom regelbunden träning av Dhyana kan man lära sig att hantera stress, öka sin koncentration och förbättra sin självkännedom.

8. Samadhi

Samadhi är enligt yogafilosofin den högsta nivån av den åttafaldiga vägen och det ultimata målet för en yogi. Det är ett tillstånd av total medvetenhet och frid och att känna sig ett med universum. Samadhi betyder just ”fullständig förening” eller ”fullkomlig medvetenhet”.
Genom att uppnå Samadhi kan man uppleva ett tillstånd av inre frid och harmoni som varar även utanför meditationen. Det är ett tillstånd av fullständig lycka och enligt yogafilosofin är det möjligt för alla att uppnå detta tillstånd genom regelbunden träning av yoga och meditation.

Huvudgrenarna av yoga

Yoga översätts ofta som vi tidigare nämnt med ”Att föra samman” eller ”Att förena kropp och själ/medvetande för att uppnå fullständig närvaro och upplysning”. Nya yogastilar dyker upp titt som tätt, varav de flesta av dem fokuserar på asanas, det vill säga de fysiska positionerna. Dessa stilar är med andra ord inte yogans fyra grenar som åsyftas här utan de kan alla egentligen samlas under paraplyet hatha yoga – vi återkommer strax till varför. Om vi går tillbaka till yogans ursprung så kan vi som moderna utövare ofta förvånas över att det ligger så lite fokus på just den fysiska praktiken. Asanas, är helt enkelt en liten del av yoga som även den åttafaldiga vägen beskriver.

Den åttafaldiga vägen och yogans huvudgrenar – upplysning eller spirituell förening i människan

Den åttafaldiga vägen och huvudgrenarna av yoga, har vissa likheter men också vissa skillnader. Den åttafaldiga vägen är ett centralt begrepp inom buddhismen och består av åtta steg för att uppnå upplysning, till exempel rätt intention, rätt handling och rätt koncentration som redan beskrivits ovan. Huvudgrenarna av yoga är i sin tur ett system av sätt att tillämpa yoga för att uppnå förening med det gudomliga. Detta inkluderar hatha-, raja-, karma -, bhakti -, jnana– och tantra yoga. Även om vissa av dessa grenar kan överlappa med stegen på den åttafaldiga vägen, är målet med dessa inte nödvändigtvis upplysning utan snarare andlig förening.

Hatha yoga, utifrån de sex grenarna av yoga, är helt enkelt ett samlingsbegrepp för all den yoga som innebär fysiska positioner. Det är också därför som Hatha yoga ofta benämns som ”klassisk yoga”, det vill säga en ursprunglig form av yoga innan den både utvecklades i olika riktningar från mästare i Indien eller genom ångande element i yoga studios i väst.

Läs mer om Från hatha yoga till vinyasa: Hitta din yogastil

Här under ska vi titta närmare på de sex grenarna av yoga som man menar skapar andlig förening i samklang:

1. Hatha yoga: När man lyfter fram hatha yoga här är det själva formen av fysiska övningar och andningstekniker som har tyngdpunkt. Hatha, som också ofta hänvisas till som ”klassisk yoga”, är idag en av de mest kända formerna av yoga – men i sitt ursprung hette all form av fysiska övningar och andningstekniker hatha yoga.

2. Karma yoga: Enligt karma yoga kan man uppnå andlig utveckling genom att utföra handlingar som är till nytta för samhället och som inte skadar någon. Karma yoga handlar om att släppa ego och självintresse och att istället fokusera på att tjäna andra och att utföra handlingar utan att förvänta sig någon belöning utan istället med en känsla av hängivenhet och tillgivenhet. Det är en form av yoga som syftar till att rena sinnet genom att utföra goda handlingar.

3. Bhakti yoga: Bhakti yoga är en form av yoga som fokuserar på hängivelse och kärlek till en högre makt. Bhakti yoga betonar vikten av att släppa ego och självupptagenhet för att uppnå en djupare förbindelse med det gudomliga och det görs genom hängivenhet i olika praktiker som sång, meditation och offergåvor. Hängivelse är en central del av bhakti yoga och innebär att man ger sig själv helt och fullt till det gudomliga.

4. Jnana yoga: Jnana yoga är en form av yoga som fokuserar på kunskap och insikt och betonar vikten av självstudier och reflektion för att uppnå insikt. Det inkluderar att studera yogans filosofi och att reflektera över sin egen existens. Jnana yoga handlar om att förstå den sanna naturen av själen och universum genom att utveckla intellektuell och filosofisk förståelse och på så sätt uppnå befrielse från lidande och återförening med det gudomliga.

5. Raja yoga: Raja yoga, även känd som ”kunglig yoga”, fokuserar på meditation och kontemplation för att uppnå självinsikt och självkontroll. Det handlar om att stilla sinnet och uppnå en djupare förståelse av själen och universum. Raja yoga omfattar åtta steg, som kallas Ashtanga yoga, inklusive moraliska principer, kroppsställningar, andningskontroll, tillbakadragande av sinnena, koncentration, meditation och samadhi. De åtta stegen i raja yoga och den åttafaldiga vägen i Buddhismen har liknande mål om att uppnå självinsikt och självkontroll, men de skiljer sig i detaljer och betoning.

6. Tantra yoga: Tantra yoga är en av de sex huvudgrenarna inom yoga och betonar användningen av kroppen, andningen och mantran för att uppnå en fördjupad medvetenhet och förbindelse med det gudomliga. Tantra yoga innefattar övningar som syftar till att balansera energierna i kroppen, öka medvetenheten, och öppna upp för en högre medvetenhet. Det är en holistisk yogaform som inkluderar både fysiska och mentala övningar, och syftar till att integrera alla aspekter av ens väsen. Tantra yoga har också en spirituell dimension, där utövaren strävar efter att uppnå en fördjupad förbindelse med universum och det gudomliga.

Yogan som global rörelse

Yogan har utvecklats till en global rörelse som har miljontals anhängare runt om i världen. Det erbjuder en helhetssyn på hälsa och välbefinnande, som inkluderar både fysisk, mental och andlig hälsa. Just därför har yoga blivit en populär form av både träning och meditation.
Yoga har visat sig vara en effektiv metod för att minska stress, ångest och depression, samt förbättra sömnen och öka självmedvetenheten. Därav har den även plockats upp av västerländsk skolmedicin och samtida vetenskap för att hjälpa människan att må bättre på fler plan, till exempel som en form av terapi för personer som lider av PTSD, missbruk och andra mentala hälsoproblem.
Yoga har också blivit en multimiljardindustri, med yogastudios, yogakläder och yogautrustning som säljs över hela världen. Yoga har också blivit en populär form av turism, där människor åker till Indien och andra länder för att utöva yoga och uppleva dess kulturella rötter.
Yogan har också fått en kulturell betydelse och har blivit en del av populärkulturen. Det finns yogakläder, yogafestivaler och yogastudior över hela världen. Yoga har med andra ord, utifrån en holistisk syn på hälsa och välbefinnande, blivit en populär form av träning, turism och terapi.

Sammanfattning

Yoga är en årtusenden gammal praxis som har sina rötter i Indien. Den åttafaldiga vägen är en central del av yogans filosofi och praxis, och inkluderar etiska principer, personlig disciplin, yogapositioner, andningskontroll, kontroll av sinnena, koncentration, meditation och enhet med universum. Yogan har idag utvecklats till en global rörelse som har miljontals anhängare runt om i världen och har blivit en populär form av träning och meditation.

Det finns olika grenar av yoga inklusive hatha (fysiska positioner), karma (goda handlingar), bhakti (hängivelse) med flera. Olika stilar inom den del av yoga som innebär fysisk rörelse har också utvecklats genom åren och knoppat av sig i olika riktningar. De mest kända formerna är idag hatha-, ashtanga-, kundalini-, yin-, och restorative yoga.